Tänkte bara

Sen jag blev stor. Eller, iallafall halvstor. Den senaste tiden iallafall. Hursomhelst. Sen jag blev stor har jag verkligen börjat lyssna på hjärtat(magen?), istället för hjärnan. Det gör att jag visst skiter där jag ska äta ibland, och inte alltid är så vettig. Men det är härligt. Jag gillar att jag nuförtiden inte tackar ja till saker bara för att man borde. Vet jag att jag kommer förlora mer på det, än vad jag får igen, så tackar jag nej. Känns det inte helt rätt i hjärtat (magen?) så gör jag det helt enkelt inte. Som sagt, det är härligt. Lite korkat ibland kanske, men på något vis bra ändå. Nuförtiden är mitt viktigaste mål bara att vara glad. Och helst ha nånstans att bo och mat och sånt, såklart. Men glad. Det är viktigt.