Bayerischer Hof

Gårdagen var helt sinnes! Kom till det där hotellet (visste inte ens att det var ett hotell), och det var helt sjukt stort! Flera olika restauranger och barer, lyx i sinne med guldstolar och grejer. 5-stjärningt och det finaste hotellet någonsin. Ett helt kvarter stort, och jag tror inte jag ens kommit in genom dörrarna i vanliga fall. Hotellet var nog inte för oss vanliga dödliga. När vi blev runtvisade gick vi vilse, och ja. Sjukt mycket panik hade jag över att vara på värsta hotellet, knappt förstå vad chefen sa och med ingen aning om vad som förväntades av oss. Mer än en gång var jag på väg att gråtandes springa därifrån och aldrig mer komma tillbaka. Så illa var det. Nervositet och panik i en härlig blandning.

Men det löste sig tillslut när vi fått lite mer information och vad vi skulle göra. Var tydligen en gala om vad som hänt i tyskland det här året en bit bort, och sedan skulle de som varit där vidare på efterfest hos oss. Vi stod mest med brickor med drickbart, plockade bort glas och tallrikar och sånt. Inget supersvårt iallafall, även om standarden förväntades vara rätt hög. Jag var tillochmed nästan på väg att behöva ta ut min piercing i örat för att det inte passade sig med sånt. Rätt glad att jag slapp det. Håret hade vi i knut, och i kläderna såg vi ut som män eftersom vi både hade kavaj och slips, bara mustaschen som saknades. Såg ungefär ut som jockeys också. Måste säga att jag varit snyggare.

Kvällen flöt ändå på hyffsat, rätt mycket tyska kändisar vi inte hade en aning om vilka de var. Bland annat några politiska storheter som Tysklands utrikesminister, några halvkändisar som vinnaren av tyska top model (sanslöst snygg), en kille i ett band som klädde av sig spritt språngande naken, och en rätt mycket mer berömd person. LaToya Jackson, Michael Jacksons syster! (jag gissar att hela familjen går till samma plastikkirurg) Rätt mäktigt jo. Antar även att det fanns rätt mycket andra mer eller mindre berömda personer, grejen är bara att vi inte hade någon aning om vilka eftersom vi inte är tyskar.

Klockan 5 i morse stapplade vi upp för trapporna till våran lägenhet, helt döda men nöjda efter en väldigt ovanlig, sjukt läskig, men samtidigt riktigt rolig kväll.


Salen vi jobbade i. Den såg lite annorlunda ut igår med en stor julgran i mitten och höga ståbord. Men kupolen var sig lik.